...Är inte så bra. 

Jag vet varför jag är är ledsen. Och varför jag inte kan sova, trots mediciner. Jag tänker för mycket. Har alltid gjort det. Men när man inte har nån att bolla med så blir det värre. Känner mig ensam, ÄR ensam. 

Har också varit rejält förkyld några dagar. Känns som att mitt liv nu går ut på att försöka sova, få i mig mat, duscha, och komma ut o gå iaf en gång om dagen. Hade börjat träna lite, men lusten försvann och luften gick ur mig. 

Jag saknar sällskap. Inte bara ett sällskap. Ett särskilt sällskap. Men det sällskapet verkar inte sakna mig det minsta, det krossar mitt hjärta... Nej usch jag måste försöka tänka på nåt annat.

Min sons presenter är inköpta, i god tid (över en vecka kvar. Saknas en antennsladd och lite rit o pysselgrejer bara 👍

Ha det bäst ❤